Ronie Berggren om varför tolerans för öppna debatter och även hård polemik motverkar destruktiv och på sikt farlig polarisering.
——–
Polemik är att strida med ord om skilda uppfattningar. Debatter, partier och medborgare emellan är demokratins livskraft.
I vår tid debatteras det över alla gränser, inte bara i parlamentssalar och på ledarsidor utan även på bloggar och i sociala medier, ofta med lekmannens oslipade och ibland råa ton. Det har fått många att frukta att demokratins naturliga polarisering ska gå överstyr: att svärdets makt ska överta pennans, knytnävarnas slagfärdighet överta retoriken.
För visar inte Trumps drev mot medier och deras mot honom, eller drevet mot Greta Thunberg, liksom drevet mot de som kritiserar henne, att krutdurken är redo att explodera?
Rädslan bakom denna frågeställning är vad som lett till en rad yttrandefrihets-repressiva lagstiftningar.
Från lagen om hets mot folkgrupp till kampanjer mot falska nyheter, till krav på att nätjättarna ska skapa censurfilter.
I teorin vill man skydda demokratin, men i praktiken orsakar man skada när de repressiva åtgärderna skrämmer folk till tystnad. Den folkliga polemiken, pulsådern i en demokrati, stryps på syretillförsel.
Det är ett allvarligt sjukdomstillstånd som bara kan åtgärdas om vi inser att det är polemikens fria natur som är botemedlet mot den destruktiva polariseringen.
Huruvida man strider i vilda diskussioner eller i sakliga debatter, huruvida en person talar sanning och en annan osanning, är för polemikens del sekundärt. Det enda väsentliga är att ord brukas istället för våld och att alla får plats på den retoriska arenan.
När fri polemik får råda och alla som vill får ta plats så minskar också risken för våld. Grytan kokar inte över om inte locket är på. Fritt inträde på polemikens arena är det bästa sättet att motverka spel på mindre trevliga arenor. Att strida med ord är inte att strida med blod.
Ju förr vi inser det desto mindre blir risken att saker och ting går överstyr.
Men den osakliga retoriken då? Falska nyheter, populistiska utspel, stötande uttalanden?
Ja, fel ska bemötas med rätt, dåliga argument med goda. I det mötet människor emellan, när åsikter, även oseriösa sådana, tillåts brytas med varandra seriöst, så uppstår en humanisering istället för en avhumanisering. I den processen nöts också udden i den destruktiva polariseringen bort. Inte genom att man kompromissar men genom att man möter människan där bakom. Dåliga åsikter kan man inte möta på halva vägen, men människor emellan kan mötas.
Att ge sig i kast med detta är inte nödvändigtvis enkelt eller smärtfritt. Allt som sägs på den gemensamma arenan är inte trevligt. Men med insikten om att vårt demokratiska system löser politiska konflikter med ord och retorik istället för med knivar och kanoner, borde en tacksamhet följa som ger vilja och kraft att tåla leken.
Tål vi leken och låter polemikens krafter råda så skjuter vi undan den destruktiva polariseringen där vi avhumaniserar varandra. I marknadsekonomin leder konkurrens till ekonomisk utveckling, i demokratin leder polemik samhället framåt.
Det är demokratins paradoxala skönhet.
Ronie Berggren
