Ronie Berggren om Magda Gads övertydliga vänsterpolitiska USA-diskurser.
—–
Magda Gad rapporterar för Expressen från talibanernas Kabul. I egenskap av Sveriges enda journalist på plats får hon stor uppmärksamhet. Magda Gad är med sin närvaro på plats modig och hon har skrivit många läsvärda och viktiga reportage om afghaners livsöden. Men när det kommer till de politiska analyserna haltar hon i kunskap, ofta med en infantil och övertydlig vänsterudd mot amerikansk utrikespolitik.
Jag har hängt med i USA:s Afghanistanpolitik sedan oktober 2001, när Operation Enduring Freedom, inleddes. I januari 2019 skrev jag artikeln ”USA, Magda Gad och kampen mot förtrycket av Afghanistans kvinnor”, om mitt perspektiv på Afghanistan och på Magda Gads rapportering därifrån. Ett år senare, i januari 2020, länkade jag artikeln i ett kommentarsfält, varpå Magda Gad svarade.
Magda Gad fortsätter nu att driva anti-amerikanism på ett nästan predikande sätt (Här bemöter jag ett av hennes utspel genom att sätta händelsen i en större kontext). Här publicerar jag därför vår konversation från 2020 i ett något mer lättillgängligt format. Ett resonemang där jag förklarar varför hennes analyser tar sin utgångspunkt i vänsterdiskurser, även om hon själv inte har idéhistorisk kunskap nog att faktiskt begripa det.
—
d
d
d
d
d
d
Det var en sansad diskussion.
Men Magda Gads analyser är tyvärr inte lika sansade, av det skäl som i denna diskussion anförs. Hon har de klassiska, och felaktiga, vänsterperspektiven på amerikansk utrikespolitik. Där tydliga motiv alltid ska ifrågasättas med komplexa förklaringar, samtidigt som realpolitikens komplexitet alltid ska förklaras med enkla svar.
Det är så vänstern gör när de beskriver amerikansk utrikespolitik och Magda Gad gör likadant. Även om hon inte har den idéhistoriska kunskap för att förstå att det är vad hon gör. Hon tror själv att hon gör analyser på samma sätt som Richard Engel. Det gör hon inte. Vilket är viktig för en allmänhet att förstå nu när hennes plattform blivit så stor.
Med dessa saker sagda är det viktigt att driva debatten i god ton. Och Magda Gad ska fortfarande ha cred för att hon vågar vistas i Afghanistan. Men bär detta i bakhuvudet vid läsning av hennes utrikespolitiska ”expertkommentarer”.
Ronie Berggren
