Ronie Berggren om händelserna efter det amerikanska presidentvalet den 3 november. Om diskussionen valförlusten och om Republikanernas väg framåt.

——

Den 3 november gick det amerikanska folket till val för att avgöra om de ville behålla Donald Trump eller välja Joe Biden som näste president.

Bakgrunden, Trumps uppförsbacke

Det var från start en brant uppförsbacke för Trump, vars opinionssiffror hade börjat dala med Coronakrisen. En kris han hanterade handlingskraftigt med inreseförbud mot Kina och en mycket tydligare politik än de flesta länder i Europa förde. De vaccin som nu är tillgängliga för världen är i stor utsträckning ett resultat av Trumps handlingskraft. Men Demokraterna drev ett medianarrativ om en handlingsförlamad president, i kombination med statistik om mer än 200 000 amerikaners död i Covid-19, ett narrativ som bet sig fast. Detta var delvis orättvist men som sittande presidenten är man alltid ytterst ansvarig. ”The buck stops here”, som man brukar säga om makten i Ovala rummet.

Trump försökte med en comeback under sommaren. Efter att den svarte mannen George Floyd hade dödats av en polis i Minnesota i maj månad, följde protester mot polisvåld i hela USA. Men på många håll urartade protesterna i kravaller, misshandel, mord och laglöshet. Demokraterna i storstäderna vågade inte konfrontera laglösheten, då de bedömde att detta skulle tolkas som att man motsatte sig de förtrycktas rätt att göra sig hörda. Våldet fick därför fortsatt fritt spelrum i demokratiska storstäder som New York City, Seattle och Portland. En laglöshet som drabbade många helt oskyldiga medborgare.

Donald Trump slog an på mycket tydligare strängar: Lag och ordning. Politiker måste stå på rättsstatens sida, inte på våldsverkarnas. Detta gav gehör och så gott som varje stort polisförbund i USA gav sitt officiella stöd till Donald Trumps omval. Joe Biden, som under hela sommaren drog sig i det längsta för att nämna våldet och inte ens tog upp det på sitt partikonvent i mitten av augusti, fick inget stöd av ordningsmakten alls, trots sin långa vänskap med fackföreningar landet över.

Detta narrativ gynnade Trump och gav en välkommen omdirigering av kampanjen bort från de ogynnsamma diskussionerna om Coronan.

Allt detta skulle dock omkullkastas när Donald Trump själv insjuknade i Corona i början av oktober. Hans personliga insjuknande i kombination med bilder på hans tillställningar där nästan inga bar ansiktsmask gav ingen bra mediabild. Trumps positiva test visade, enligt Demokraterna, hur lätt han tagit på Coronan. Oavsett sanningshalten så var rubrikerna om Coronan återigen högst upp på löpsedlarna.

Efter några dagar på Walter Reed-sjukhuset, där Donald Trump fick vad som verkar vara en mycket effektiv behandling (han har trots allt tolv personliga läkare), skrev han ut sig själv, återvände till Vita huset och drog sedan igång en intensiv kampanjturné, med rally efter rally i alla USA:s nyckelstater. Tiotusentals av hans hängivna anhängare kom på hans möten samtidigt som Joe Biden gjorde ytterst begränsade framträdanden med få besökare. Att det var Trump som lockade mest energi rådde ingen tvekan om.

Under hösten hade Biden lett kraftigt såväl i de nationella mätningarna som i de enskilda mätningarna i nyckeldelstaterna. Trumps intensiva slutspurt, med 3-5 kampanjmöten per dag, bidrog till att han knappade in i nyckeldelstaterna och inför den 3 november verkade racet mycket jämnt. Trump hade klättrat i uppförsbacken.

Valdagen 3 november

Valdagen den 3 november inföll. Sent på kvällen stod det klart att Donald Trump hade vunnit Florida där många latinamerikaner hade gett honom sitt stöd. Han hade även vunnit Ohio, också det en historiskt viktig swing-state, vilket fick situationen att kännas bra för många Trumpanhängare. Även för Trump själv, som strax efter midnatt mot den 4 november, utropade sig själv till segrare med en tweet, utifrån den ledning i rösträkningen och elektorerna som han ansåg sig ha.

Det var förstås alldeles för tidigt att utropa seger, men detta lanserade det narrativ som Trump ville sätta: att han hade vunnit valet.

Men under natten svängde räkningen till Bidens fördel, inte minst i rostbältet, i delstaterna Pennsylvania, Michigan och Wisconsin. De norra delstater som Donald Trump hade ryckt från Hillary Clinton 2016 med mycket liten marginal. Det var delstater som Demokraterna fram till Trumps seger 2016 hade vunnit i presidentvalen ända sedan 1980-talet. Att Biden nu kom ikapp berodde på räkning av poströster.

Trump hade sedan flera månader tillbaka varnat för den poströstning som detta val skulle sjösättas nationellt för att i Coronatider undvika massamlingar på valdagen. USA:s posträkningssytem var inte säkert, och skulle öppna för fusk från Demokraternas sida, hävdade Trump.

Allt Trump sa var inte osant. Enskilda händelser av valfusk grävdes löpande fram runtom i USA. Heritage Foundation publicerade en lista på 1 200 exempel på fall av valfusk som dömts i domstol under det senaste årtiondena. Låga siffror i ett land med 330 miljoner invånare, men likväl existerande händelser. I enskilda delstater som inte var vana vid poströstning fungerade detta också dåligt när det testades under våren 2020. Trump plockade alltså inte sina farhågor helt från luften och inför valdagen hade han aktivt manat sina anhängare att i första hand inte poströsta utan rösta på valdagen.

Demokraterna hade sedan länge gjort motsatsen, manat sina anhängare att poströsta så mycket som möjligt. Det reflekterades under valkvällen och dagarna därpå. När poströsterna och de stora distrikten i de demokratiska storstäderna räknades in lite senare, så gick Biden ikapp och om i sin ledning. En utveckling som inte förvånade någon som hade analyserat faktorerna i valet.

Men det förekom problem som med rätta uppmärksammades av Trumps anhängare.

Dagen efter-problemen

Valräkning i Michigan

På morgonen den 4 november rapporterades snabbt ett fel i Antrim County, i delstaten Michigan. Segern hade gått till Joe Biden trots att distriktet var kraftigt republikanskt och överväldigande hade röstat för Donald Trump framför Hillary Clinton 2016.

Prat om valfusk spreds som en löpeld. Michigans republikanska ordförande Lara Cox krävde, tillsammans med RNC:s ordförande Ronna McDaniel, en utredning av mjukvaran med maskinerna från företaget Dominion som användes för att räkna de pappersvalsedlar som väljarna använde.

Men man kom i distriktet snabbt fram till att orsaken till felet berodde på den mänskliga faktorn. Antrim county-distriktets sekreterare Sheryl Guy, också hon en republikan, skulle i oktober uppdatera en av distriktets 16 valmaskiner med ett nytt namn för ett lokalval i byn Mancelona. Vad hon inte förstod var att alla maskiner i distriktet behövde uppdateras eftersom de synkroniserade med varandra. Det var orsaken till felet. Inte ett fel i räkningen av röster, men i den matematiska samordningen maskinerna emellan. När hon insåg felet skrev hon in de korrekta resultaten manuellt.

Ett fel som även skulle ha upptäckts i den granskning som distriktet senare utför där två valförrättare från respektive parti går igenom resultaten innan de fastslås som officiella. Den 7 november släppte Michigans delstatsminister Jocelyn Benson en förklaring av hur felet hade gått till.

Ett annat misstag skedde i Shiawassee-distriktet i Michigan. Joe Biden fick ett plötsligt uppsving på 150 000 röster, mot 0 för Trump. Också det uppmärksammades och åtgärdades inom en timme, en valarbetare hade skrivit fel, en nolla extra bakom Bidens 15 371 röster.

Men Trumps team fortsatte spinnet. Den 8 november intervjuades Trumps advokat Sidney Powell på Fox News där hon sa att själva systemet, Dominion, användes av Demokraterna för att stjäla valet:

”Obviously they have invested in it for their own reasons, and are using it to commit this fraud, to steal votes, I think they have even stolen it from other Dems in their own party, who should be outraged about this also.”

Detta skulle fortsätta i ett stort nät av teorier om Dominion. Vilket vi återkommer till.

Biden utropas till segrare

Den 7 november var de flesta räkningar klara, och efter att Pennsylvania tillfallit Biden, skulle media nu göra det som Trump redan hade gjort: Utropa en segrare. Fast i deras fall var det Joe Biden som kröntes till segare, President-Elect.

Trumps team höll i samma stund som valsegern ropades ut en presskonferens ledd av Rudy Giuliani där Trump-teamet hävdade att de hade bevis för massivt valfusk. I intervjuer efteråt förklarade Trumps advokater också att media inte avgör valet, men att avgöra valet var precis det som Trump själv hade försökt göra, genom att med upprepade tweets och uttalanden skapa ett narrativ om ett resultat innan räkningarna var fullständiga.

Media skulle åtminstone vänta till den 7 november innan de utropade Biden som segrare, och basera sitt utlåtande på den faktiska valräkningen, vilket görs i alla presidentval när man matematiskt kan veta vem som segrat oavsett om alla röster är räknade eller ej. Samma sak gällde förstås när Trump själv segrade 2016.

Trumps team skickar stämningar runtom i landet

Trumps uppförsbacke var nu enorm. Han behövde förändra förhållandet i Pennsylvania, Michigan, Arizona, Nevada och Wisconsin. Därtill vara säker på vinst i North Carolina och se till att Biden inte tog Georgia, vilket också var en möjlighet i den pågående räkningen.

Trump-teamets enda chans att kontra var nu att stämma för olika former av valfusk överallt i hela landet. Rudy Giuliani, Trumps chefsadvokat, skickade genast in en stämning mot staden Philadelphia, i Pennsylvania.

Påståendena om valfusk var många. Nätet kryllade av dem. Tuschpennor som använts för att lura valräkningsmaskinerna, dumpade säckar med valsedlar mitt i natten, republikanska valobservatörer som nekats tillträde att bevittna rösträkning. Och att Dominions valräkningsmaskiner gett fler röster till Biden än han borde ha fått.

Domstolarna avfärdar Trumps stämningar

Allt detta skickade antingen Trumps team eller andra Trump-lojala republikanska grupper in som stämningar i de avgörande delstaterna.

Och så gott som alla stämningar fick avslag i domstolarna.

I en av stämningarna framförda av Trumps advokat L. Lin Wood hänvisas till cybersäkerhetsexperten Russell Ramsland som genom att påpeka hur valdistrikt i Michigan hade fler avlagda röster än de hade registrerade väljare, visade att Dominions valmaskiner inte fungerade. Men Ramsland blandade ihop Michigan (MI) med Minnesota (MN). Den diskrepans som i själva verket fanns var att färre hade röstat än de som hade registrerat sig för att rösta. En inte alls överraskande skillnad.

Advokat Lin Woods stämning, som även innehöll andra delar, avfärdades.

I Arizona stämde Trump-anhängare för användandet av tuschpennor trots att de lokala myndigheterna bestämt förnekade att sådana skulle förändra hur rösterna räknades. Det blev förlust även där.

I domstol efter domstol fick Trumps advokater därtill utskällningar av domarna för att inte vara insatta eller inte framföra bevis för de saker de anförde. ABC News sammanfattar några av incidenterna:

When Republican lawyers in Nevada complained their observers were not close enough if they could not hear everything poll workers were saying, U.S. District Judge Andrew Gordon pushed back.

”At what point does this get ridiculous?” the exasperated judge, an appointee of President Barack Obama, asked before ruling against the Republicans.

In court hearings and opinions around the country, judges are voicing similar frustrations with the Trump campaign’s legal filings to a degree rarely seen in venues where political rhetoric is generally unwelcome, experts and courthouse veterans said.

… When Montgomery County, Pennsylvania, Judge Richard P. Haaz grilled Trump campaign lawyer Jonathan Goldstein at a court hearing last week, he wanted to know the basis for the Trump claims of fraud.

”I am asking you a specific question, and I am looking for a specific answer. Are you claiming that there is any fraud in connection with these 592 disputed ballots?” said Haaz, a Democrat.”To my knowledge at present, no,” Goldstein replied.

Wendy Weiser, director of the bipartisan law and public policy institute at the Brennan Center for Justice, has been tracking the judges’ comments and rulings, which she said were unusual for their pointed tone.

”It is unusual for judges to be chastising litigants,” Weiser said. ”But the lack of evidence in these cases is unusual. For the judges to be speaking this way, the gaps need to be fairly significant.”

Myndigheter går emot Trump-teamets anklagelser

Men det var inte bara domstolar som ansåg att bevis saknades. Amerikanska myndigheter dementerade också Trump-teamets påståenden om omfattande valfusk. USA hade på federal nivå under flera års tid arbetat för att stärka säkerheten i presidentvalen.

Department of Homeland Security hade en speciell avdelning för säkerhet kring presidentval, The Cybersecurity and Infrastructure Security Agency (CISA), lett av den av Trump tillsatte Christopher Krebs. Krebs hade byggt upp säkerheten kring valen sedan mellanårsvalen 2018. Under valet 2020 skapade han en hemsida för att bemöta myter om valet.
Efter den 3 november kom många av dessa myter han tvingades bemöta att tillbakavisa Trump-teamets egna påståenden om felaktigheter han visste inte var sanna. Homeland Security-departementet fastslog att valet faktiskt var det säkraste presidentvalet i amerikansk historia.

För detta fick Krebs så småningom sparken av Donald Trump.

Den parallella berättelsen

Parallellt med att domstolarna kastade ut stämning efter stämning, så dundrade Donald Trumps team ut ett helt annat budskap inför media och inför sina anhängare: Att ett stort valfusk förekom och att man inte hade redovisat de viktigaste bevisen ännu.
Den 14 november hölls en stor marsch med hundratusentals Trumpanhängare i Washington D.C. och på andra platser för att demonstrera för Donald Trump under temat ”Stop the Steal”. En avslappnad stämning som på alla Trumpmöten, men som på slutet urartade i våld när Trumpanhängarna attackerades av Antifas våldsaktivister.

Men gemensamt för många demonstranter var att de trodde på Trump-teamets narrativ: att Demokraterna hade stulit valet.
Trumps advokat Sidney Powell, feedade narrativet och förklarade samma dag att hon snart skulle släppa lös ”Kraken”, sagomonstret som populärt gestaltas i Pirates of the Carribeean-filmerna med Johnny Depp.

https://youtu.be/anduXwcSIrc?t=325

En mycket hyperbolisk beskrivning som emellertid gick hem väl bland Trump-teamets anhängare, som levde i föreställningen om en djup stat som Donald Trump skulle avslöja och bryta ner. Nu var tiden kommen, Sidney Powell skulle släppa lös de stora sanningarna som trots avblåst match skulle ge segern till Trump.

Den stora presskonferensen

Den 19 november höll Trumps advokater Rudy Giuilani, Sidney Powell och Joe Digenova, samt Trumps juridiska kampanjrådgivare Jenna Ellis, en presskonferens.

Rudy Giuliani skulle efteråt mest bli omtalad för att hans färg från hans hår rann ner längs kinderna. Men det han faktiskt sa var att valfusk existerade i en omfattning “enough to overturn any election”, och han menade att detta fusk var organiserat i synnerhet i storstäderna. Han avfärdade också den handomräkning av röster som gjorts i delstaten Georgia (mer om det lite längre fram).

Giuliaini sade sig ha hundratal personer som kunde vittna om fusk, men ville konkret bara nämna några stycken vid namn inför media. Vilket alltså gav intryck av att de stora bevisen skulle läggas fram inför domstolar. I själva verket var, som ovan skildrats, domstolsprocesserna sedan länge i full gång och där framkom inga bevis alls och de saker Trump-teamet försökte hävda som problem inför domstolarna avfärdades. Något Giuliani själv var väl medveten om (mer även om den saken strax). Trots det sa han saker som:

”Joe Biden is in the lead because of the fraudulent ballots, the illegal ballots, that were produced and that were allowed to be used after the election was over. Give us an opportunity to prove it in court and we will.”

Giuliani lämnade sedan över till Sidney Powell, som dessförinnan varit mest känd som den Trumpadvokat som försvarade General Michael Flynn, som åtalades (på felaktiga grunder) för att ha ljugit för FBI. Giuliani gjorde en övergång till Powell genom att förklara att om USA lät fusket pågå så skulle man vara likadana som Venezuela varifrån Dominions rösträkningsmaskiner kom.

Sidney Powell tog vid och gick ut ännu hårdare: Hon inledde med att konstatera att kommunistiska pengar, från Kuba, Venezuela och sannolikt Kina påverkade valet. Hon anförde en ingående konspirationsteori om datasystemföretaget Dominions mjukvara hade skapats i Venezuela på order av den avlidne diktatorn Hugo Chavez. Hon anförde också ett vittne som varit med Hugo Chavez i processen och som Trumpadvokaten Lee Wood hade tagit med i sin stämning till domstol. Detta vittne visste att programvaran stängts ner i Venezuela och var övertygad om att samma sak hade skett i USA.

Hon förklarade sedan att valmaskinerna kunde kompromissas genom att kopplas upp till Internet, genom USB-stickor och att maskinerna även kunde flippa röster från en kandidat till en annan. Detta uppdagades, fortsatte hon, tack vare att Trump fick så många röster. Det var vad som orsakade stopp för rösträkning under natten och att massvis av poströster sedan kom in, som gav Biden segern med ett snabbt nattligt uppsving i röster. Detta hävdade hon, men inga konkreta bevis lades fram för saken.
Den som vill kan se hela hennes tal, men ungefär så där fortsatte hon och avslutade sedan talet:

”Trump won by a landslide, and we are going to prove it, and we are going to reclaim the United States of America for the people who vote for freedom.”

Efter presskonferensen twittrade Trumpkampanjens juridiska rådgivare Jenna Ellis:

Debatten om mediaframträdandet

Utifrån tolkades presskonferensen på två sätt.

Trump-teamets anhängare ansåg att presskonferensen visade att ”det bästa fortfarande väntade” (för att anspela lite på en av Trumps kampanslogans). Dominions och Demokraternas konspiration var verklig. Valfusket låg bakom Bidens seger.
Newsmax var den kvarvarande kabelkanal som vägrat utropa Biden som segrare.

One America News Network (OANN), gjorde, med sina rapporter från den konservativa ytterkanten, ett inslag som föll i linje med Sidney Powells utläggning om Dominion, när datatekniker Ron Watkins förklarade hur Dominion kunde utnyttjas på ungefär de sätt som Sidney Powell hade beskrivit.

Bland media och de som granskade saken djupare än både media och Trump-teamet själva gjorde, betraktades presskonferensen som ett spektakel som snabbt trasade sönder den eventuella Legacy som Donald Trump skulle gynnas av att rädda.
National Review gav en helt annan bakgrund till Dominion, såväl som konkurrenten Smartmatic:

The founders of Smartmatic, Antonio Mugica and Alfredo Anzola, immigrated from Venezuela and created the company in Boca Raton, Fla., in 1999. Back in 2006, after being accused of being influenced by foreign governments, they declared that “no foreign government or entity — including Venezuela — has ever held an ownership stake in Smartmatic, and we have voluntarily filed with the U.S. Committee on Foreign Investment in the United States to put to rest the baseless but persistent rumors about our ownership.” The company’s systems were indeed used in Venezuela, but in 2017, Smartmatic accused the regime of President Nicolás Maduro of rigging the election, declaring, “The turnout figures on Sunday, July 30 for the Constituent Assembly in Venezuela were tampered with.”

Sidney Powell hade drivit iväg rejält. Hon skulle också några dagar senare i en intervju med den konservative radioprofilen Glenn Beck säga att USA:s militär beslagtagit en server av valprogramsföretaget Scytl i Tyskland:

“The servers at Scytl in Germany were confiscated the other day,” Powell told Beck during a 15-minute conversation related to voter fraud claims made by President Trump. “I’m hearing it was our forces that got those servers, so I think the government is now working on an investigation of what really happened.”

Powell hade snappat upp ett rykte på sociala medier som även kongressman Louie Gohmert framfört på Newsmax och som Trumps advokat Lin Wood tweetat positivt om den 14 november:

Biden & his criminal cronies are not going to sleep well tonight. Well, Biden might because he probably forgot the name Scytl. His co-conspirators know name well. They also know the name Paragon, company which purchased Scytl in 10/20.

Detta tillbakavisades både av Scytl, som uppgavs ha blivit stormade, och av USA:s militär som uppgavs ha varit de som stormade.

Några dagar efter presskonferensen och Powells fortsatta utspel, insåg Trumps stab att Powell var ute och cyklade och tog avstånd från henne den 22 november med ett meddelande som löd:

”Sidney Powell is practicing law on her own. She is not a member of the Trump legal team. She is also not a lawyer for the President in his personal capacity.”

Ett uttalande undertecknat av Rudy Giuliani och Jenna Ellis, som bara några dagar tidigare hyllat Powells granskningar.

Omräkningen i Georgia

En annan stor händelse några dagar tidigare var den omräkning som gjordes för hand i delstaten Georgia av alla lagda röster. Georgia var en klassisk republikansk delstat och en nödvändigt delstat för Donald Trump att vinna. Demokraterna hade emellertid organiserat sig bättre än någonsin under den demokratiska stjärnan Stacy Abrams ledning och Joe Biden skulle visa sig vinna. Resultatet var dock jämnt. Biden vann med cirka 14 000 fler röster än Donald Trump.

Georgia, som också använde Dominions valräkningsmaskiner, beslöt sig den 11 november för att verkligen säkerställa att resultatet var korrekt genom att räkna om hela delstatens 5 miljoner röster för hand och jämföra med den maskinella rösträkningen. En unik omräkning.

När handomräkningen var över, så kunde somliga saker fastställas: Joe Bidens ledning krympte med 2 000 röster, från cirka 14 000 till 12 000. Fyra countyn i Georgia; Douglas, Walton, Fayette och Floyd hade saknade eller icke-scannade valsedlar. Något som också det härleddes till mänskliga faktorer. Maskinräkningen i sig överensstämde emellertid bra med handomräkningen. Därtill kom de röster som initialt inte hade rapporterats in till Trump från republikanska valdistrikt (därav Trumps ökning när de väl rapporterades in), vilket tydligt visar att det rörde sig om fel, inte om fusk.

Detta nöjde sig inte Trump-teamet med utan hävdade att handomräkningen inte dög någonting till. Trump twittrade den 16 november:

”The Fake recount going on in Georgia means nothing because they are not allowing signatures to be looked at and verified. Break the unconstitutional Consent Decree!”

Eftersom USA inte alls har Sveriges form av personregister och personligt tryckta röstsedlar, så görs på många håll en granskning av den namnteckning som finns på valkuvertet, där valsedeln är nedstoppad, med samma namn som registrerats på vallistorna (eftersom man i USA måste registrera sig på förhand för att kunna rösta).

Forbes konstaterar att Trumps kritik är obefogad. Att en sådan granskning gjordes vid den ursprungliga omröstningen men inte görs fler gånger eftersom kuverten kastas när de är öppnade och man tagit ut valsedeln därifrån:

”In reality, Georgia officials were legally required to verify all mail-in ballots prior to their initial count two weeks ago by comparing the signatures that appear on ballot envelopes to the ones in each voter’s file, a process that appears to have taken place.

It is likely impossible to verify signatures for individual ballots a second time during the recount process because, as the Atlanta Journal-Constitution reported Saturday, all mail-in ballots have already been separated from their envelopes.”

Vad Trump därtill ignorerat är att handomräkningen var till för att granska om de så kritiserade valräkningsmaskinerna fungerade. Det hade testats förut av USA:s valmyndigheter, som kommit fram till att de fungerade. Nu testade delstaten det en gång till med en handomräkning av alla fem miljoner röster bara för säkerhets skull. En unik dubbelkoll. Resultaten stämde: Biden hade fortfarande vunnit.

Vad Trump gjorde var alltså att kasta om, och helt byta mål. Nu handlade det om hur valsedlarna såg ut innan de stoppades in i maskinerna, inte om maskinerna i sig, som tidigare hävdats.

Efter handomräkningen begärde Trump-teamet också en ny maskinell omräkning, vilket kommer att göras men där ingenting tyder på något annat resultat än vad de redan två gjorda räkningarna kommit fram till. Och den 23 november certifierade Georgia Bidens seger, vilket innebär att den maskinella omräkningen bara blir en fotnot.

Omräkningen i Wisconsin

En annan delstat som också blev aktuell för omräkning var Wisconsin. Här kan lite intressant bakgrundsinformation komma till hands.

2016 besegrade Donald Trump sin motståndare Hillary Clinton i Wisconsin med 47,2% ( 1 405 284 röster) mot 46,5% (1 382 536 röster). En seger med cirka 22 000 röster. Resultatet i Wisconsin bestreds dock av De grönas presidentkandidat Jill Stein, som krävde en omräkning. Hon menade att fusk och utländsk valpåverkan hade gett Trump segern.

En omräkning gjordes. Bara 131 röster visade sig visa fel, Trump var verkligen segraren. Milwaukee Journal Sentinel skrev den 12 december 2016:

”Republican President-elect Donald Trump’s victory in Wisconsin was reaffirmed Monday following a presidential recount that showed him defeating Democrat Hillary Clinton by more than 22,000 votes.

Clerks around Wisconsin rushed to recount nearly 3 million ballots ahead of a federal deadline on Tuesday, but in the end little changed, with Trump adding just 131 votes to his margin.

”We all knew from the beginning that the outcome wouldn’t change. We said that from day one,” said Wisconsin Election Commission Chairman Mark Thomsen, a Democrat.

The commission finishes with a day to spare before a federal deadline for the state to finish and ensure that Wisconsin’s 10 votes will be counted in the electoral college, which decides the presidency.”

Jill Stein försökte också bestrida Trumps segrar i Michigan och Pennsylvania, men domstolarna sa helt enkelt nej till det. Valsystemet var säkert, Trump hade vunnit. Ej heller förekom massivt valfusk, som Stein också hävdade:

Wisconsin’s recount uncovered no massive problems and no hacking of any Wisconsin election device or computer as Stein and her supporters had suggested, without evidence, that there might have been. ”None of that has been found,” Don Millis, a Republican on the commission, said of the alleged hacking.

2020 vann Biden över Trump med cirka 20 000 rösters övertag. Nu var det Donald Trumps tur att försöka samma sak som Jill Stein hade försökt fyra år tidigare. Men för Trumps del skulle det kosta mer pengar eftersom Wisconsins republikaner hade ändrat reglerna efter den onödiga omräkningen 2016 och sagt att delstaten bara bekostar omräkningar där resultatet är jämnare än 0,25%. Omräkningar vid större marginaler får bekostas av den part som vill processa.

För att räkna om hela delstaten skulle Tump-kampanjen därför behöva betala 8 miljoner dollar.

Delstatens tidigare republikanske guvernör Scott Walker – som var en anhängare av Donald Trump – slog fast att Wisconsins valsystem var säkert och att en omräkning inte skulle förändra den seger Biden hade vunnit. Men Trumps team beslöt att gå en mittenväg och betala för omräkning i några enskilda valdistrikt. Ironiskt nog inte i de valdistrikt som använde Dominion-maskiner, utan i helt andra valdistrikt där de trodde att utsikterna till någon förändring skulle vara gynsammare.

En omräkning som pågår nu i denna stund.

Rudy Giuliani körs över av konservativ domare

Rudy Giuliani, som leder Trumps advokatteam, hade i likhet med presidenten och det övriga teamet hävdat massivt valfusk. Många av Trumps advokater hade dock gett upp inför domstolarna.

Giuliani själv begav sig därför till en domstol i Pennsylvania för att den 17 november där lägga fram sin sak inför domare Matthew Brann. Giuliani presenterade hela sin övergripande syn på ett systematiskt valfusk men tillstod så småningom inför domaren att bevisen för detta var för små, och att han inte ville driva rättsprocessen som ett sådant fall. Det betydde inte att Trumpkampanjen ändrade inställning om poströsterna, bara att de insåg att de inte skulle kunna vinna genom att hävda fusk.

Några dagar senare kom domstolens utlåtande, där domare Matthew Brann konstaterade:

”In this action, the Trump Campaign and the Individual Plaintiffs (collectively, the “Plaintiffs”) seek to discard millions of votes legally cast by Pennsylvanians from all corners – ….

This Court has been unable to find any case in which a plaintiff has sought such a drastic remedy in the contest of an election, in terms of the sheer volume of votes asked to be invalidated. One might expect that when seeking such a startling outcome, a plaintiff would come formidably armed with compelling legal arguments and factual proof of rampant corruption, such that this Court would have no option but to regrettably grant the proposed injunctive relief despite the impact it would have on such a large group of citizens.

That has not happened. Instead, this Court has been presented with strained legal arguments without merit and speculative accusations, unpled in the operative complaint and unsupported by evidence.
In the United States of America, this cannot justify the disenfranchisement of a single voter, let alone all the voters of its sixth most populated state. Our people, laws, and institutions demand more. At bottom, Plaintiffs have failed to meet their burden to state a claim upon which relief may be granted.

Therefore, I grant Defendants’ motions and dismiss Plaintiffs’ action with prejudice.”

Domaren Matthew Brann ifråga är konservativ, han är till och med medlem i Federalist Society, och alltså ultrakonservativ i samma anda som HD-domare Samuel Alito. Trumps team har överklagat och en viss möjlighet tycks ges, men med all sannolikhet kommer Pennsylvania inom kort att gå vidare och certifiera delstatens valresultat.

Avslutning

Trumps sista, långsökta förhoppning, ligger nu i att Högsta domstolen möjligen skulle ta sig an någon av hans stämningar. Men den 23 november lät Högsta domstolen meddela att de inte kommer att ta upp Pennsylvania innan delstaten certifierar. Vilket innebär att förhoppningarna om en faktisk förändring är ytterst små. Och även om den skulle finnas, så är möjligheten obefintlig att Högsta domstolen ska ta upp alla fall i alla delstater där Trump redan har förlorat och där ge honom en seger.
Trumps försök att vända valresultatet fem minuter i tolv är över.

Även om legitima problem finns som bör tas upp i de olika valen, så har Trump inte vunnit någonting alls i domstol som skulle kunna förändra det övergripande resultatet.

Eftersom några sådana faktorer inte finns så ter det sig inte heller troligt att Högsta domstolen ens skulle finna något de kunde ta ställning till. Trumps resa är, utöver rena formaliteter, över.

Det enda som nu finns kvar för Trump-teamet är upprätthållandet av de stora metaberättelserna, om att Demokraterna stal valet. Lösa exempel sammanvävd i en stor berättelse, för att med denna berättelse hålla energin kvar i ekokammaren av anhängare som inte hänger med i de juridiska processerna utan bara läser Trumps egna Twitter-feeds, lyssnar på Sidney Powell och Rudy Giuliani och de få mediakanaler som ger dessa en röst och lever på narrativet att de vågar säga ”den sanning som MSM” förnekar allmänheten: att Kraken visst finns, och inte alls är någon sagofigur.

Men faktum är: Även om maintreammedia ofta har fel, även om det ibland kan storma i amerikanska val, även om partiskeppen gungar, så beror det sällan på ett stort slukande monster som suger sönder systemet underifrån, utan mer på naturliga vindkast från oväntat håll.

Därför är det beklagligt när myten hålls vid liv. Denna gång är det Donald Trump som håller myten vid liv. Förra gången var det Al Gore och Demokraterna, eller Hillary Clinton 2016 som förnekade att Trump då vunnit valet legitimt. Genom att göra så, sätter man jaget för laget.

För USA:s och även för Republikanernas del vore det bästa nu om Donald Trump erkände sig besegrad. Han förlorade, likt sina föregångare i samma sits, för att han fick för få röster. Inte av någon annan anledning. Washington Examiner, som länge stött Trump, skrev den 20 november:

When President Trump refused to concede the election to Joe Biden in the immediate aftermath of Nov. 3, we argued that he had the right to mount legal challenges if he believed there had been irregularities, mistakes, fraud, or all three. Democratic objections and outrage were as hypocritical as they were inevitable, coming as they did from a corps that refused to accept the 2016 election result not for days, weeks, or even months, but for four years.

… there have been plenty of well-documented cases of fraud in elections over the years. Doubtless, there was some of it this year, too. But not remotely enough to change the result.

… The president’s efforts to reverse the election result and stay in office for a second term are not going to succeed. Without a chance of succeeding, they have become distractions from the really important task of keeping the Senate in Republican hands. In Georgia, Trump is setting Republican against Republican.

… If Trump wishes people to believe he has the good of the country and the legitimacy of its elections in mind, the president should concede that he lost and should do all he can to help his party win the two Senate battles in which it is still engaged.

Jag instämmer.

Donald Trumps presidentskap har varit framgångsrikt och hans bästa väg framåt nu är att påminna om det och fortsätta styra effektivt de sista två månaderna. Att se den kandidat man håller på förlora är aldrig roligt. Men istället för fokus på ett förlorat presidentval bör man rikta in alla krafter på att vinna run off-valen till Senaten i Georgia den 5 januari. Om de republikanska kandidaterna vinner då så kommer republikanerna att behålla makten i Senaten, och det är viktigare än att hoppas på Kraken.

Ronie Berggren